Igår slötittade jag lite på TV. Det var ett program om den norska spionen Arne Treholt.

(En, to treholt!   Ursäkta den norska humorn…)

Men så var det ett ord som dök upp och som både jag och min man reagerade på: kamaraderi.

I våra öron lät det som en konstig översättning, eller närmare bestämt, ingen översättning alls!

Säger vi verkligen ”kamaraderi” i Sverige?

Säger inte vi ”svågerpolitik”  istället…? Eller nepotism åtminstone…

Vi hade iallfall inte hört det ordet någon gång.  Inte på ett medvetet plan, så att säga.

Döm om min förvåning när jag snubblar på samma ord idag igen!

I en bok!

Som en norrman har skrivit!

Och det här fenomenet heter ju någonting, när något hitills okänt begrepp, eller okänd person eller företeelse, dyker upp flera gånger inom en kort tidsram. Jag minns dock inte vad det heter, fast jag läste om det i en annan blogg för några månader sedan.

Närminnet är så kort, så kort …

Så om du läser det här, Libby, så berätta igen, tack!

Agatha Christie skrev även om det här ”fenomenet”.

Hon menade på att det alltid dök upp tre gånger, det där som hitills varit lite okänt.

Hur är det med er?

Har ni hört ordet ”kamaraderi” någon gång?

Nu har jag bara tre dagar kvar att harva på, innan semester och föräldrarledighet börjar.

Jag tror jag ska klara av det, de här sista tre dagarna, men det känns tungt …

Sju veckors ledighet är inte att förakta!

Sedan, när jag kommer tillbaka, så får jag väl lära upp mig igen, från början.

Jag kommer inte att minnas allting.

Det är ju f-n sjutusen olika saker att komma ihåg, när man sitter på en kundtjänst.

Blattan blattan bläää!

Ja, djävlar vad nära det var att jag fick en hjärtattack igår!

Jag trodde att datorn hade kraschat!

Jag har varit ”lite” halvdålig med att kopiera alla foton till skivor.

Under det närmsta ÅRET!!!

Så ni fattar säkert hur MÅNGA bilder det är frågan om!

2000 bilder på barnen

3000 bilder på blommor

1000 bilder på annat skrot

5 bilder på mig!

Jag var ensam hemma  - med barnen, alltså.

(”Ensam” betyder här att mannen inte var hemma!)

Datorn var på (nähä?) och jag och ungarna

lyssnade på den vackra låten från Norge.

Vi dansade vilt (nåja…) i vardagsrummet och sjöng med.

Volymen var på högsta läget.

Helt plötsligt, när sista tonen klingade ut sakteligen,

då hände det!

Datorskrället hakade upp sig!

Och sista tonen i låten hakade upp sig i ett BRÖÖÖL!

Och ingenting på datordjäveln  fungerade längre …

Jag är ju rädd för att det mesta alltid ska ta fyr,

så jag bar ut eländet på farstukvisten.

Där fick den bröla en halvtimme innan mannen behagade komma hem.

Han vänder på datahelvetet …       och plockar ur batteriet …

Det blir lika tyst som i kyrkan en söndag.

Ridå!

Och jag kan fortsätta visa bilder för er.

Bra va!

Vi har nu börjat det tradiga jobbet att bränna över bilderna.

Bra va!

Egentligen ska jag ju berätta hur väldans kul jag och mina gäster hade i lördags!

Vi hade väldans kul!

Mina fötter, till exempel, hade det väldigt skööönt, för de fick fotbad med örter och massage en lång stund.

Två gäster blev så avundsjuka, så de satte sig tillrätta i hammocken och började kladda på varandras fötter.

En tredje gäst satt mest och kastade avundsjuka blickar på mig och kom med pikar och hintar.

Nä – hon fick inget ändå!

Kanske kan tyckas taskigt, men nu var det ju JAG som var värdinna!

En värdinna med väldigt, väldigt onda fötter.

Ja, inte ”onda” som i ”elak styckmördare”, utan ”onda” som i ”aj faaan, stackars mina fossingar, men läkaren hittar inget fel!”

Vi kunde sitta ute, det kom bara en liten skvätt med vatten från himlen.

En del av gästerna satt och målade/ritade/pysslade och en del av oss satt och prata eller grävde upp lite örter och blommor i min prunkande trädgård. 

Jag hade tänkt mig att börja måla på en stor duk, men satt mest och glodde på den, med pennan i högsta hugg.

Den förblev vit …

Jag gick och lagade mat istället!

Dagens boktips:

Skumtimmen av Johan Theorin.

Kriminalroman.

Snacka om oväntat slut! Underbart!

Och färden dit, till slutet, är verkligen mödan värd!

Alltså – det är INTE någon möda att läsa den, utan bara ren och skär glädje!

Läs den, kära vänner, läs den!

Bara så att ni vet

vad jag pysslar med

en kväll som den här:

Rabarberparfait!

Om gästerna svimmar av hänföring

så lägger jag ut receptet.

Om de svimmar av avföring

så lägger jag benen på ryggen

och flyr landet ...

Återkommer söndag

eller inte ...

Jag fick inte sparken ...

Otur

eller

tur ...

svårt att säga!

Syrran säger att jag kommer bli kvar

på min plats till pension!

Taskigt sagt, va!

Hälsorapport:

Ni som har följt denna blogg ett tag

vet att jag har både varit på mammografi

och magnetröntgen av fötterna.

Alla fyra har blivit friskförklarade!

Nu får jag se till att jag inte blir på smällen bara ...

Spiral utplockad igår

efter bara ett års användande.

Jag höll på att förblöda varje månad!

Det har bara varit att stänga in sig på toaletten i två dagar.

Ingen vits att gå därifrån.

Och så kan man ju inte ha det.

Inte ens en sån  luttrad kvinna som jag , i mina bästa år,

står ut med sådan gegg!

Men vi har kommit fram till att det inte är något större problem just nu

som småbarnsförälder

om ni hajar ...

att bli på smällen, för er som inte hajar ...

 

De varnar för mygginvasion i helgen!

Det vill vi inte vara med om.

Synd att behöva sjukskriva sig nu, när det bara är en vecka kvar till

semestern...

Jag är alltså allergisk och överkänslig för myggbett.

Jättemacho, jag vet ...

Nä, nu är det bed-time

Sååå underbart att gå och lägga sig i ett rum där det är

30 grader plus!

Men jag törs inte sova ute

pga av alla

myggen

förstås!

Jag skulle inte ha flera barn. Jag skulle verkligen inte det.

Efter en svår förlossningen, när min förstfödda föddes 1990,

så bestämde jag mig genast; inte en gång till, no way!

Och beslutet var lätt att hålla, med tanke på att barnets

far och jag var totalt helt olika när det gällde uppfostran

och bemötande och "regler".

När sonen skulle börja första klass, så flyttade han till

sin pappa. Vi hade då levt åtskilda i flera år, pappan och jag.

Sonens flytt var sedan något jag ångrade mig i alla år.

Det var mitt livs värsta beslut, alla kategorier.

Men han rotade sig och ville inte flytta tillbaka.

Man vande sig, livet rullade på.

Men hela tiden hade jag en klump i magen,

en tagg i hjärtat.

Inbillade mig en massa olyckor, där sonen var huvudpersonen.

Varje söndag jag lämnade honom hemma hos sin pappa

så satt jag i bilen på väg tillbaka, gråtandes.

Floder!

År ut och år in.

Det är inte över ännu, även om det händer väldigt

sällan nu.

Jag skulle kunna skriva tusen sidor om sorgen.

Tusen sidor om saknad och oro, ilska.

Istället blir det några rader om den ofattbara lyckan!

Förutom att han har vuxit upp till en bedårande vacker

ung man, smart och sugen på livet, så har han även

fått två små syskon!

En syster och en bror, alla tre har slumrat bredvid mitt hjärta.

Två av dem samtidigt, sjutton år efter storebror.

Hoppas vid gud att jag aldrig behöver gå igenom samma sak igen;

att inte få natta dem på kvällarna och inte följa dem till skolan.

Lycka var det, ja ...Inte ta eventuella sorger i förskott!

Jag har nog inte förstått det ännu; tvillingar.

Vad hände? Fick jag en blackout?

Jag skulle ju verkligen inte ha flera barn!

Fyrtioårskris, eller vad?

Och nu, tvillingar!

Jag kan väl säga att det kändes rätt.

Med den rätt underbara mannen.

Rätt och slätt, det blev två rätt som efterrätt!

　

 

Jajamensan, jag drömde om Jonas Gardell i natt!

Han var jättesnäll och skulle ge mig sin mosters hemliga recept på hallonsmörkola!

Han stod i ett gammaldags skyltfönster med fönsterluckor, bakom låg hans lägenhet.

Jag frågade min syster om hon trodde att jag kunde fråga honom om en autograf.

”Det går säkert bra, han är så snäll”, svarade hon.

Så jag tog fram ett foto på honom och gick fram och frågade efter autografen.

Han bara log och skrev på.

Sen visade han mig hur man gör hallonsmörkola.

Han knådade och knådade och vek degen hit och dit.

Blank och fin, sen blev den bara rödare och rödare av alla hallon.

Den var jättegod!

Vi stod där och mumsade och fick pilla i tänderna för att det fastnade lite.

En helt normal dröm a la Syltan!

And now something completely  different!

Visst är det supercoola tapeter!

Äkta, härliga 50-talsgodingar!

Finns i Dalarna, i min mans farmors sommarhus.

Ett härligt orenoverat hus … 

Även om det inte är original allting, så är det mycket roliga detaljer och färger

från diverse årtionden som samsas.

Mer eller mindre sams, kanske jag ska säga …

Lovely!

Det känns lite som man har straff just nu.

Straff för att behöva sitta här

När man kan vara

där

ute

i

skuggan

liksom

ja, ni förstår väl, kära läsare

det är säkert inte bara jag

som känner så här

men

snart snart så är det semester!

Fredag den 10 juli kl 16,30

Då smäller det, minsann!

Ledighet i sju 7 seven seitsemän sieben

siete sette syv seidem

sept pitong epta yedi sedam

veckor!

(Åh, gud vad jag kände av alla avundsjuka vibbar därute i cyberrymden! Men så orättvis ÄR det här i livet …  en del får ALL semester, en del får ingenting, MOAHHAHHAA!)

 

Jag har gjort det igen!

Fjärde gången på några månader!

Usch usch usch!

Jag har ju redan sagt att det finns alldeles för lite tid

och alldeles för många böcker

utan att jag ska behöva läsa böcker

som jag redan har läst tidigare

när det finns så mycket annat

som också är bra

och bara väntar på mig …

Det händer ibland att jag vill läsa

en bok som jag redan har läst

men det hör till undantagen.

Det finns till och med böcker som

jag har läst tre och fyra gånger

men de kan jag räkna på

min ena fots tår.

(undantaget barnböcker, för en del  har man ju läst 346 gånger!)

Och nu har jag köpt några bra pocket

från Adlibris, och gissa vad…

En av dem hade jag redan läst!

Och den här gången upptäckte jag det

redan efter bara några sidor

Till skillnad från de förra gångerna -

när polletten trillade ner först i slutet på boken.

Detta kan läggas till på listan:

I-landsproblem!

Solen sken visst på Midsommardagen!

Vy från Rälta mot berget som vi glömt namnet på...

Denna fäbodstuga är från 1700-talet! Bakom dessa fönster har tiden nästan stått stilla. Väggfasta bänkar, gamla bord och korta sängar.

Nu är den en del av en sommarstuga till min mans farmors kusin.

 En del samlar på rostiga saker, som jag själv till exempel.

En del samlar på... ja, gamla trägrunkor för dragdjur!

Dalälvsdelta.

Mamma Mu!

Eller är det Syltan själv...

 Den lokala ortsbefolkningen i Nordåker.

 Träden är alltid grönare på andra sidan, liksom.

Vackert så man gråter!

 Det gäller att hålla sig flytande, sa åran.

 Ja, så här löjligt vackert kan det vara i Dalarna!

 Vad finns det här bakom? Fast jag blir glad bara av att fånga dörren på bild. Men... undrar vad det finns där bakom??

 Behöver du en stege som är EU-anpassad och säker?

Låna då för guds skull inte den här!

 Vy från klappbryggan. Nordåker. Sjön heter Esttjärn och uttalas

"Eschen" som i  "Sprechen Sie Deutch?"

Hästhagen mot nämnda sjö. "Sprechen Sie pferd?"

Mitt favorithus i Nordåker! OM den blir till salu, ligger jag illa till.

No money - no funny...

Lite naturpornografi a la Dalarna.

Rör inte min traktor!

Mera heta scener från Dalarna.

Aaah, ännu en! Jag står inte uuut!

Här har någon glömt att sätta haspen på...

En liten mas i traditionell festdräkt a la regntung festdag.

Allt är inte dalarött! Och tur är väl det! Det här är mycket vackrare, säger jag, som ändå är färgvän.

Österdalälven med Sveriges enda flottbro där bilar får åka över.

( Inte flott på norska, vilket betyder fästing!)

"Vem drar kattfan i svansen?"

Snöbollsblomma kanske denna skapelse heter. Är det någon annan som har ett bättre förslag?

Ett vackert stilleben.

Detalj ur ett vackert stilleben.

Tyvärr är vi inte ägare till denna häftiga vrålåk.

Men drömma kan man, eller hur...

Sliten bondkatt med Mumsmums! "Kom barn, maten är klar!

Det blir vattensork -  idag igen..."

Ja, detta var en liten resumé av vår Midsommarhelg i Gagnef, Dalarna.

En hel vecka försenad, men vad gör det...

Nu ska jag packa ihop denna söndagkväll och svettas bort en natt i sänghalmen. Till ingen nytta alls, vill jag vidhålla! Först blir den en kall avrivning i duschen, men den hjälper föga. 

"Oktober, kom tillbaka, allt är förlåtet!"