Direktlänk till inlägg 26 maj 2009
UPPLEVELSER AV FLORA- OCH FAUNANATUR, SAMT TROS-CHOCK!
Jag går en väldigt trevlig promenad varje vardag mellan kl 7,30 och 8,00.
Ganska kuperad terräng, mycket natur, vackra blommor, ja ni förstår konceptet. (Min man kanske skulle säga att det är ett vanligt villaområde, men vad vet han...)
Idag sprang det ut en liten hare framför fötterna (nåja, ca 10 m framför fötterna) med ett gott grässtrå i mungipan.
Det var ingen räddhare precis, ni vet hur de annars brukar tjur-rusa av ångest, så fort de ser en människa. Eller bil. Eller räv.
Utan den skuttade så fint där, skutt skutt.
Och jag blev alldeles ”åååh, sån söting! Kom till mamma!”
Det sket väl den i!
Skutt skutt, in bland buskarna, skrämde slag på en svart kissekatt, som gjorde en tjur-rusning framför fötterna på mig.
(Nåja, ca 20 m framför fötterna. Måste ni vara så petiga hela tiden?)
Vilken dramatik så där på morgonkvisten!
I går såg jag en liten ekorrunge skutta ut framför mina fötter (börjar bli tjatigt, eller hur, men den var ca 5 m framför mina 41:or, ganska nära, eller hur!)
Och jag blev alldeles ”åååh, sån söting! Kom till mamma!”
Det sket väl den i!
Den utförde värsta gympingpasset bara för att undvika mig och mina böjelser för små, lurviga djur.
Det var bara för mig att vandra vidare.
Sniffandes i rabatter: hägg, syrén, liljekonvaljer – AAAH! Knipsa av en liten blomma, att ställa i vasen bredvid datorn, för att kunna sniffa vidare dagen lång. Härliga promenader!
I morse fick jag en doft-deja vú.
Gick förbi ett gult tegelhus av 60-talsmodell. Doftade gott från deras trädgård. Den kändes bekant. Doften alltså, inte huset.
Eller jo, jag har ju gått förbi där i flera års tid. Men nu var det i alla fall doft jag skulle skriva om.
Jag gick närmare för att spana in bland stammar och blader.
Såg busken i fråga.
(Herregud, era dönickar, trädgårdsbusken, trädgårdsbusken!)
Smala, silvriga blad, ingen aning vad sorten heter. Men jag kände igen den! En sådan finns hos svärföräldrarnas sommarstuga.
Förrförra sommaren, när magen var i vädret, och det av helt naturliga orsaker av typen ”bebisar 2 stycken”, så fick just den doften mig att drabbas av MIGRÄN och ILLAMÅENDE och PANIK!
Till råga på allt, så fanns det två stycken buskar av den djävla sorten, strategiskt utplacerade på olika ställen.
Kunde knappt sticka ut näsan genom dörren.
Men vad gjorde det?
Det var ju bara att sticka ner näsan i en bok istället!
Vi har en förmån här på jobbet.
( Förutom att vi får vara här i 8 timmar varje dag…öh).
Vi betalar bara 100 kr för 30 min behandling av kiropraktor.
Och det är ju en bra förmån, eller hur!
(Skulle bara fattas annat, när vi sitter här hela dagarna och nöter på rumpan och skaver med ryggen och musar med armen…)
Jag kan ju säga att jag är en ganska storkund hos henne. Man får en viss relation till slut. Man pratar om bröllop och barn osv.
När det är dags att gå dit, så brukar jag se till att vara hel och ren.
(Gissa vem som har tjatat om det hela uppväxten! Nej, inte pappa, pucko!)
Men senast – GUD vad pinsamt det blev!
Jag tror nog att ni inte vill veta…
*
*
*
*
*
Ok, jag ska berätta… jag bjuder på det, som det så changtilt heter!
Jag gick dit, med orakade ben (NO big deal! Couldn´t care less över det.)
och med ... hm, hm… vita, urtvättade trosor…
Till mitt försvar ska jag säga att jag inte var beredd på att klä av mig typ ALLA kläderna, för det behöver man inte alltid göra där.
Och till ytterligare försvar, så hade jag glömt bort att jag skulle dit när jag klädde på mig på morgonkvisten.
Så jag tog första, sämsta par jag kunde hitta, liksom. De är ju sköna, trots allt.
När hon bad mig ta av byxor och tröja, så tänkte jag;
Åh, neeej!! Jag vill dööö!
Eller, nej .... det var väl en klar överdrift, men det fattar ni säkert.
Så där stod jag, med vita, urtvättade trosor och ett par svarta ankelsockor och flätor i håret! Häpp, liksom…
Sen skulle hon vända och vrida på mig som en djävla broiler på grillspett i skärselden.
Jag har känt mig mer bekväm i mina dagar, kan jag lugnt säga.
Tänk – hemska tanke – ifall det hade varit en hunk-kiropraktor, en KARL… Hujedamig, liksom…
Och till min heder kan jag säga att jag inte bad om ursäkt för min outfit. Men jag fick bita mig i tungan några gånger, men tänkte att hon har säkert sett mycket värre skapelser. (JO, det har hon! Var nu inte så elaka!)
Så här fina och vita var inte trosorna!
Häpp då, alla glada!
JAG HAR STARTAT EN NY BLOGG! GÅ IN PÅ FÖLJANDE LÄNK ISTÄLLET, DET ÄR DET VÄRT - JAG LOVAR! http://allaroundphotosbydufva.blogg.se DEN SKA HANDLA MYCKER MER OM MITT FOTOGRAFERANDE OCH VISA NYA BILDER MER KONTINUERLIGT. BLAN...
Nä nu måste jag skriva av mig lite!! Varje år har en del av Dalarna en fototävling till Miljöalmanackan som delas ut gratis till alla hushåll i det området. Det är andra året jag skickar in 12 bilder (maxantal) och i år var temat "färgsprakan...
Den bästa platsen att skryta på - sin egen blogg! Två av mina bilder (tema höst) har blivit publicerade i Lokaltidningen Mitt i. En bild (tema skyltar) har blivit publicerad i tidningen Transportarbetaren. Två bilder kommer att finnas med i...
Igår kväll vid 18-19 tiden så for jag iväg med bilen ut på landet (spenaten, tjottahejti, far far away, ja ni hajar). Tänkte jag skulle fota både vacker solnedgång och lite fullmåne (måne på dekis, den var full i onsdags). Gick väl ganska bra, fa...
Idag har min röst lagt av, så jag behöver inte svara i telefon på jobbet. Vilket är mitt jobb annars, alltså. Idag får jag besvara mailen istället. Kan inte säga att de strömmar in just nu ... Så tråååkigt då! Igår tittade vi hela fami...
Presentation
Fråga mig
